Fågel eller fisk

Nytt humanistiskt förbund bildat – Förenade Humanisterna

Innan man ropar hej bör man beakta att Förenade humanisterna består av avhoppare från Humanisterna. De har ingått i en gruppering där vuxenmobbning och förakt mot oliktänkande varit kutym istället för undantag. Bara för de har hoppat av en intolerant organisation innebär det inte med automatik att en avprogrammering har sker eller att det har uppnått en personlig mognad för att ge sig ut att vara humanist. Att kalla sig humanist är enkelt men att vara en humanist kräver mycket, mycket mer.

Det finns flera nyckelord i texten som leder bort från humanismen till en varg i fårakläder när man i sina första uttalanden som motståndarsidan, vem definierar motståndarna? Sakfrågor, vem äger och definierar sakfrågorna? Vidare skriver man; Vi kommer självklart inte att vika oss i viktiga humanistiska frågor och kommer att bekämpa fundamentalism i alla dess former. Vad blir resultatet om två fundamentalister sitter vid samma bord och skall förhandla. Har Israel och Palestina nått någon lösning? Och ena sida säger man; där vetenskapen inte har ett entydigt svar, frågor som kanske inte heller öppnar för en vetenskaplig analys för att besvara, för att i nästa mening säga sig en stark tilltro till det mänskliga förnuftet och vetenskapen. Vem definierar vad som är förnuftigt, förr hävdade kyrkan att jorden var platt, hur många fick inte sätta livet till när de påstod att jorden var rund. Det är en stor skillnad att tro på vetenskapen och ha sin tillit till vetenskapsmän, vetenskapen är neutral medan vetenskapsmännen har sin egen agenda – det har klart tydliggjorts av Humanisterna. Det krävs mycket mer än att bara a ett välkänt och klart definierat ord, för det krävs ett trovärdigt handlande. Det är som när nynazisterna försökte göra Svenska flaggan till sin symbol, men det gick ju inte. Jag är trött på att köpa grisen i säcken, upp till bevis.

 

Förblindad av bidragsberoendet

Barnfattigdom definieras när barn inte har möjlighet att gå i skolan, lever på gatan eller i hem under svåra ekonomiska förhållanden där de tvingas till arbete och inte kan äta sig mätta. Eftersom barnfattigdom associeras till detta, blir totalt fel och vilseledande när Rädda Barnen och Majblomman dessutom sätter en siffra på barnfattigdomen i Sverige. Ännu mer genant blir det när Fryshusets vd refererar till sin verksamhet och erfarenheter från barn med sociala problem hemifrån som går hungriga – det är inte barnfattigdom, det är någonting helt annat. Alla problem måste definieras utifrån den verklighet som omfattas av problemet i annat fall riskerar verkligheten eller problemet att bli någonting annat. Det vore det samma sak som om det skulle råda tolkningsrätt på diagnoser, en man kommer in för brutet ben men blir lobotomerad. Fryshusets, Rädda Barnen m.fl är samtliga bidragsberoende för sin verksamhet, självklart försöker de hålla varandra om ryggen, det handlar om deras fortsatta förtroende och inbringande av inkomster. Frågan är, vilken verklighet är den riktiga?

När skall stadgarna prövas

Rädda Barnen och övriga Insamlings organisationerna är förbundna av stadgar. I Svensk Insamlingskontroll stadgar står följande; Reklam och annan information ska vara vederhäftig. Reklam och annan information ryms inom begreppet marknadsföring. För att denna ska kunna sägas vara i överensstämmelse med ”god sed” krävs att reklam och information om en insamling är vederhäftig, saklig, sanningsenlig och ej vilseledande. Det kan knappast bli tydligare. Svensk Insamlingskontroll måste göra en juridisk prövning av ärendet för att se om deras agerande faller inom ”god sed” eller inte och därefter agera utifrån vad stadgarna säger. I annat fall, faller trovärdigheten som Kontrollmyndighet och med dem trovärdigheten för Insamlingsorganisationerna.

Vem skyddar SVD och UG med sin censur?

Så har SVD censurerat min artikel igen, samma sak var det med Uppdrag Granskning när jag frågade om de skulle ställa Svensk Insamlingskontroll och FRII mot väggen eftersom de i deras stadgar klart framgår att man inte får komma med vilseledande information, den frågan ville inte Uppdrag Granskning gå in på. De verkar vilja göra uppseende väckande reportage utan att följa upp eller ta konsekvenserna av vad de belyser. 

Röj i insamlingsträsket

Lägger ut min kommentar vad jag skrivit i SVD då de oftast tas bort!

Det är inte konstigt att MP attackerar BRIS och ser dem som svikare, det var den enda organisation som vågade stå för att de har gått ut med vilseledande information. All heder i världen till dem, med tanke på vilka konsekvenser informationen lett till, alla politiska partier har okritiskt använt sig av dem, Juholt i Almedalen, MP har byggt ett helt politiskt program på dessa uppgifter; 663 barn vräktes år 2011, en ökning med 5 procent jämfört med 2010, 500 barn i behov av glasögon har inte fått det under året då deras föräldrar inte haft råd, 300 barn har minst en hemlös förälder,

130 000 barn bor i familjer med försörjningsstöd, 240 000 barn bor i familjer med minst en arbetslös förälder, 248 000 barn lever i fattigdom.

Hela MP politik bygger på felaktiga grunder, inte bara barnfattigdom utan hela deras miljöprogram.

Ta Åsa Romson uttalande i Almedalen angående sänkt moms på cykelreparationer; Vi kan göra det lättare att klara övergången från ett samhälle med hög förbrukning av råvaror och energi till ett som är mer ekonomiskt och ekologiskt hållbart. ?????????????????????

Rädda Barnen, Majblomman och BRIS har systematiskt använt sig av friserades siffror för att ge en bild för ökade intäkter samtidigt som deras statistik har legat till grund för en rad politiska ställningstaganden. Att göra sig stadd i kassan på felaktiga grunder är bedrägeri och detta om något är bedrägeri.

Hur kommer Svensk Insamlingskontroll våga reagera när det så uppenbart brutit mot deras stadgar att inneha ett 90-konto? I Svensk Insamlingskontroll stadgar står följande; Reklam och annan information ska vara vederhäftig. Reklam och annan information ryms inom begreppet marknadsföring. För att denna ska kunna sägas vara i överensstämmelse med ”god sed” krävs att reklam och information om en insamling är vederhäftig, saklig, sanningsenlig och ej vilseledande. Det kan knappast bli tydligare.

Vad säger FRII en frivilligorganisation som utsett sig själva som moralens väktare, utan något som helst bemyndigande bedriver de utpressning och svartlistning för att tvinga till sig medel från Insamlings organisationer. Här är deras prislista för ingenting: Medlems- och serviceavgift

FRII har två avgifter. Medlemsavgiften är 3 000 kr/år. Ytterligare tillkommer en serviceavgift som grundar sig på storleken av insamlingen i er organisation. Denna avgift är 0,15 procent av insamlade medel med en lägsta avgift om 3000 kr och en högsta om 80000 kr per år. FII's stadgar http://www.frii.se/wp-content/uploads/2012/07/FRIIs-stadgar-20121.pdf

FRII's svartlistning http://www.gp.se/konsument/granskningar/1.274506-svartlistade-hjalporganisationer?m=print

De organisationer som inte valt att vara medlem i FRII och betalat deras avgifter har blivit svartlistade och genom Erik Zachrison ständiga härjningar i media att inte skänka pengar till dessa organisationer – utpressning? Finns det någon hållbarhet i deras egna stadgar och hur fårhåller de sig till dessa? Blir inte förvånad om olja gjuts över vågorna i egenintresse. 

Insamlingsstiftelser förlorar 90-konton

SVENSKINSAMLINGSKONTROLLS FÖRESKRIFTER för 90 -KONTO

Sunda och etiska marknadsföringsmetoder

De insamlingar som kan stå under tillsyn av Svensk Insamlingskontroll är sådana som är 

ägnade att tillgodose humanitärt, välgörande, kulturellt eller annat allmännyttigt ändamål. Verksamheten har således en mycket stark ideell anknytning och det borde därför inte 

råda någon tvekan om att idealiteten även ska avspegla sig i sättet att nalkas givaren. 

Genom åren har insamlingstekniken emellertid utvecklats och nya grupper engagerats i 

den ideella verksamheten. Det är väsentligt att givarens förtroende för de insamlingsorganisationer som har beviljats 90 konton upprätthålls.

Utgångspunkt för bedömningen av frågan, huruvida marknadsföringsmetoderna är sunda, 

ska vara bestämmelserna i marknadsföringslagen (2008:486). Enligt lagen ska även bilaga 

I till Europaparlamentets och rådets direktiv om otillbörliga affärsmetoder som tillämpas 

av näringsidkare gentemot konsumenter gälla som lag i Sverige. Här anges 31 marknadsföringsmetoder som alltid är förbjudna eftersom de är vilseledande respektive aggressiva. Bilagan till direktivet finns intagen i SFS 2008:487.

Med ”marknadsföring” avses i lagen ”reklam och andra åt gärder i näringsverksamhet som 

är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter”, vilka sistnämnda i sin 

tur definieras som ”varor, tjänster, fast egendom, arbetstillfällen och andra nyttigheter”.

I lagen föreskrivs att marknadsföringen ska ”stämma överens med god 

marknadsföringssed”. Vidare anges att ”marknadsföringen är otillbörlig om den i märkbar 

mån påverkar eller sannolikt påverkar mottagarens förmåga att fatta ett välgrundat 

affärsbeslut”.

”God marknadsföringssed” definieras som ” god affärssed eller andra vedertagna normer

som syftar till att skydda konsumenter och näringsidkare vid marknadsföring av produkter” (inklusive tjänster). De åsyftade normerna återfinns dels i andra lagar och förordningar, 

dels i etablerade utomrättsliga principer (etiska överväganden).

Enligt marknadsföringslagen får en näringsidkare inte använda sig av aggressiv eller 

vilseledande marknadsföring. Aggressiv marknadsföring är bl.a. ”att kräva omedelbar eller uppskjuten betalning för eller återsändande eller förvaring av produkter som 

näringsidkaren tillhandahållit, men som konsumenten inte beställt (leverans utan 

beställning)”. Om marknadsföringen innehåller både produkt och pris måste annan 

information finnas med. Det handlar om produktens utmärkande egenskaper, ångerrätt 

och annonsörens identitet och adress.

Marknadsföringen får inte vilseleda konsumenter genom att utelämna information så att marknadsföringen blir oklar, obegriplig eller tvetydig. Även om lagen endast undantagsvis 

är direkt tillämplig på förhållanden mellan insamlingsorganisation och givare, ska där 

fastslagna principer vara vägledande för all insamlingsverksamhet. I det följande utvecklas

något vad som avses med sund och etisk marknadsföring inom insamlingsområdet.

Om KI träffar avtal med ett företag om att företaget i sin marknadsföring får upplysa om 

att ett visst belopp tillfaller KI vid försäljning av företagets produkter, måste KI i avtalet 

också se till att företaget inte använder aggressiva eller vilseledande 

marknadsföringsmetoder. Av talmallar, reklam eller annan information måste det klart framgå att det inte är KI utan företaget som är säljare. KIs namn eller logotyp får inte förekomma på företagets faktura eller inbetalningskort. Detta innebär emellertid inte något förbud 

exempelvis mot att det i ettkuvert med inbetalningskort även skickas med information om 

KIs verksamhet.

Reklam och annan information ska vara vederhäftig

Reklam och annan information ryms inom begreppet marknadsföring. För att denna ska

kunna sägas vara i överensstämmelse med ”god sed” krävs att reklam och information

om en insamling är vederhäftig, saklig, sanningsenlig och ej vilseledande.

 

Insamlingsstiftelser i bedrägerihärva

Oetiska insamlingsmetoder

De tre största barnrättsorganisationerna i Sverige, Bris, Majblomman och Rädda Barnen har kraftigt vinklat sina 

siffror om barnfattigdomen i Sverige, hävdar Uppdrag Granskning (UG). 

 
Enligt Rädda Barnen finns det i Sverige en kvarts miljon fattiga barn. Men UG har funnit en annan bild. Barnens

Sverigechef, Agneta Åhlund erkänner för UG att deras kampanj om att 240.000 barn inte kan äta sig mätta, ger 

en felaktig bild av barnfattigdomen i Sverige. 

Även Bris har presenterat tveksamma siffror. Bris undersökning om att svenska barn känner en liknande oro 

inför hur de ska få tag på mat som barnen I Mocambique, visade sig enligt Bris genera sekreterare vara baserad 

på endast fjorton personer.                     
                                        
Majblomman sade 2008 att 40 procent av alla barn som behövde glasögon inte  hade råd med det. När siffran 

året därpå sjunkit till 11 procent sade man att siffran året innan varit 4 procent och inte 40 som man tidigare 

sagt.    
 

Det finns ett metodfel i de första förstudierna som vi har gjort, säger Lena Holm, generalsekreterare på 

Majblomman till UG. 

I Svensk Insamlingskontroll stadgar står följande;

Reklam och annan information ska vara vederhäftig

Reklam och annan information ryms inom begreppet marknadsföring. För att denna ska kunna sägas vara i överensstämmelse med ”god sed” krävs att reklam och information om en insamling är vederhäftig, saklig, sanningsenlig och ej vilseledande.